Bloggen

8/10

Det är sent 2005 och jag sitter på en spårvagn, vänd mot fönstret med lurarna på. Jag minns att jag tyckte att det hade varit ett väldigt bra musikår men att jag blivit lite besviken på att Arctic Monkeys och allas våran rockjunkie Pete Doherty fått så himla mycket hype på så otroligt kort tid. Nog svamlat, min poäng är iallafall att många riktigt bra skivor hamnade i skymundan under den här perioden till förmån för, framförallt dessa två band. En av dessa, som på allvar förtjänade betydligt mycket mer hype än vad han faktiskt fick var Kristian Anttila.

"jag drömmer mig bort till sång och musik
Till diskot och kärlek..."Bartender! Två flaskor hit!
Jag vill ha en till att stilla branden i hjärtat och en i min skalle så hårt du kan
så jag kan tuppa av och drömma mig bort igen..."

Det här är ett kort utdrag ur låten Bland bovar å banditer. Lyriken är god och musiken trallvänlig. Absolut inte jättedjupt men inte heller helt glattigt. Texterna har en poäng och ÄR faktiskt väldigt träffsäkra. En ganska skön balansgång mellan det emotionella och det glattiga med andra ord.

Stundvis låter det dock lite för bekant och man har kan se tydliga paralleller till band som Paddington DC och Mattias Alkberg BD. Dagensskiva.coms recensent Carolina Setterwall skriver i sin recension i slutet av 2005 att hon även ser spår av Jocke Berg och Håkan Hellström, någonting som jag verkligen inte kan hålla med om. Nu kommer förmodligen många att snabbt dra slutsatsen att jag är en Kenthatare, svaret är då nej även om jag inte tycker det har någonting med saken att göra.

I det stora hela tycker jag att Anttila träffar rätt med sin skiva, och många av låtarna gillar jag såpass mycket att jag kan citera långa bitar ur texten på rak arm vilken dag som helst.

Den här skivan lär fortsätta snurra i min spelare från och till i många år till framåt.